Så mycket pengar har genomsnittssvensken på banken 2024

Innehållsförteckning

• Genomsnittligt sparande i Sverige
• Sparande per åldersgrupp
• Spara pengar på banken
• Svenskarnas sparande i siffror
• Tips för ökat sparande

Genomsnittligt sparande i Sverige

Svenska hushållens finansiella ställning har stärkts markant under de senaste åren. Enligt Avanzas statistik från 2024 sparar genomsnittssvensken cirka 3 100 kronor per månad, vilket motsvarar ungefär 10 procent av nettolönen för en genomsnittlig inkomsttagare.

Finansiella tillgångar hos svenska hushåll

Riksbankens data visar att svenska hushåll i genomsnitt har cirka 1,3 miljoner kronor i finansiella tillgångar per hushåll. Dessa tillgångar inkluderar:

• Kontanter och banktillgodohavanden
• Värdepapper och aktier
• Pensionssparande
• Andra finansiella investeringar

Sparande baserat på inkomstnivåer

Sparförmågan varierar betydligt mellan olika inkomstgrupper. Enligt Riksbankens analys har hushåll med högre inkomster ofta en mer diversifierad portfölj av finansiella tillgångar, medan låginkomsthushåll huvudsakligen har sitt sparande på bankkonton.

Trender i sparandet

Den ekonomiska utvecklingen under 2024 har påverkat svenskarnas sparande på flera sätt. Konjunkturinstitutet rapporterar att svensk ekonomi återigen växer, vilket har lett till:

• Ökat månadssparande bland hushållen
• Större fokus på långsiktigt sparande
• Ökad diversifiering av sparandet mellan olika tillgångsslag

Trots ekonomiska utmaningar som inflation och höjda räntor har svenskarnas sparande visat sig vara motståndskraftigt, med en fortsatt hög sparkvot jämfört med många andra länder.

Sparande per åldersgrupp

Det finns tydliga skillnader i hur mycket pengar svenskar har sparat beroende på ålder. Enligt en omfattande studie från Avanza 2024 varierar både sparbeteende och kapital markant mellan olika åldersgrupper.

Unga vuxna (20-29 år)

För personer i 20-årsåldern är sparandet ofta begränsat. Enligt Avanzas data från 2024 har många i denna åldersgrupp precis börjat sitt sparande, och det genomsnittliga kapitalet är lägre jämfört med äldre åldersgrupper. Män når i genomsnitt 100 000 kronor i sparkapital vid 26 års ålder, medan kvinnor når samma nivå först vid 30 års ålder. Den främsta anledningen till det lägre sparandet är att många fortfarande studerar eller är i början av sin karriär.

Etableringsåldern (30-49 år)

I 30- och 40-årsåldern ökar sparandet betydligt. Detta är en period då många etablerar sig på arbetsmarknaden och får högre inkomster. En studie från Swedbank visar att denna åldersgrupp ofta har ett mer strukturerat sparande, särskilt om de har fastighetsägande eller andra investeringar. Sparandet påverkas dock ofta av stora utgifter som boendekostnader och familjebildning.

Högre medelålder (50-64 år)

Personer i åldern 50-64 år har generellt ett högre sparkapital. Enligt statistik från Pensionsmyndigheten 2023 har denna åldersgrupp ofta hunnit bygga upp betydande tillgångar genom långsiktigt sparande och investeringar. Detta är också en period då många aktivt förbereder sig för pension genom ökat sparande.

Pensionsåldern (65+ år)

Pensionärer har ofta de största finansiella tillgångarna av alla åldersgrupper. Detta beror på ackumulerat sparande över tid, pensionsutbetalningar och ofta lägre löpande utgifter. Avanzas data visar att personer i 70-årsåldern generellt har det högsta genomsnittliga sparkapitalet av alla åldersgrupper.

Faktorer som påverkar sparandet i olika åldrar

• Inkomstnivå och karriärutveckling
• Familjsituation och levnadskostnader
• Skuldsättning och bostadssituation
• Pensionsplanering och långsiktiga sparmål

En viktig observation från Avanzas studie är att sparbeteendet skiljer sig mellan könen genom hela livet. Män tenderar att börja spara tidigare och fortsätter generellt att spara större summor genom hela livet jämfört med kvinnor.

Spara pengar på banken

När det gäller att spara pengar på banken finns det flera olika alternativ att välja mellan. Enligt aktuella data från 2024 erbjuder olika banker varierande villkor och möjligheter för sparande, och det är viktigt att förstå skillnaderna för att maximera avkastningen på sitt sparande.

Olika typer av bankkonton

Det finns flera olika typer av bankkonton som svenskar kan välja mellan för sitt sparande. Enligt data från Nordax Bank är sparkonton med rörlig ränta fortsatt populära, med räntor upp till 2,85% under 2024. Dessa konton erbjuder ofta en kombination av tillgänglighet och relativt god avkastning.

De vanligaste typerna av sparkonton inkluderar:

• Privatkonton för vardagsekonomi
• Sparkonton med fast ränta
• Sparkonton med rörlig ränta
• Buffertsparande för oförutsedda utgifter

Räntor och avgifter

Räntorna på sparkonton varierar betydligt mellan olika banker. SBAB Bank erbjuder konkurrenskraftiga räntor på sina sparkonton och har även speciella erbjudanden för långsiktigt sparande. Det är viktigt att notera att högre räntor ofta kommer med vissa villkor, som bindningstid eller begränsningar i uttag.

När det gäller avgifter är det viktigt att läsa det finstilta. Många banker erbjuder avgiftsfria sparkonton, men det kan tillkomma kostnader för vissa tjänster som:

• Uttag över vissa gränser
• Internationella överföringar
• Särskilda kontoutdrag eller intyg

Insättningsgaranti och säkerhet

En viktig aspekt när man sparar pengar på banken är den statliga insättningsgarantin. Enligt Riksbanken omfattas alla godkända banker i Sverige av den statliga insättningsgarantin, vilket skyddar upp till 1 050 000 kronor per person och bank.

För att maximera säkerheten för sitt sparande rekommenderas att:

• Sprida sparandet mellan olika banker om man har mer än det garanterade beloppet
• Regelbundet kontrollera att banken omfattas av insättningsgarantin
• Hålla koll på eventuella förändringar i villkor och räntor

Den aktuella trenden visar att allt fler svenskar väljer att diversifiera sitt sparande mellan olika banker och sparkonton för att både maximera avkastningen och säkerheten för sina pengar.

Svenskarnas sparande i siffror

Den senaste statistiken från 2024 ger en tydlig bild av svenskarnas sparande. Enligt en omfattande undersökning från Avanza sparar deras kunder i genomsnitt 3 100 kronor per månad, vilket är en markant ökning med 41 procent jämfört med föregående år. Detta ligger över den rekommenderade nivån på 10 procent av nettolönen, som för en genomsnittlig svensk skulle motsvara cirka 2 700 kronor per månad. Läs mer om sparstatistiken hos Avanza.

Genomsnittliga finansiella tillgångar

Svenska hushålls finansiella tillgångar har ökat markant över tid. Enligt Riksbankens rapport från 2023 hade det genomsnittliga svenska hushållet cirka 1,3 miljoner kronor i finansiella tillgångar under 2022. Detta inkluderar kontanter, värdepapper och andra finansiella tillgångar. Läs mer i Riksbankens rapport.

Skillnader mellan inkomstgrupper

Det finns betydande skillnader i sparande mellan olika inkomstgrupper i Sverige. Enligt statistik från Statistiska centralbyrån har hushåll med högre inkomster generellt större möjligheter att spara, medan hushåll i den lägsta inkomstkvintilen ofta har svårare att bygga upp ett sparande på grund av att en större del av inkomsten går till nödvändiga utgifter.

• Låginkomsttagare: Har ofta begränsat utrymme för sparande
• Medelinkomsttagare: Kan vanligtvis spara 10-15% av sin inkomst
• Höginkomsttagare: Har ofta möjlighet att spara betydligt mer och diversifiera sina tillgångar

Aktuella spartrender

Den ekonomiska utvecklingen under 2024 har påverkat svenskarnas sparande på flera sätt. När inflationen har sjunkit till omkring 1,2 procent har hushållens reala köpkraft stärkts, vilket potentiellt ger större utrymme för sparande. Läs mer om ekonomisk utveckling.

Samtidigt har sänkta räntor från Riksbanken påverkat både sparande och investeringsbeteende. Detta har lett till att många svenskar nu överväger olika sparformer och investeringsalternativ för att optimera avkastningen på sitt sparkapital.

Tips för ökat sparande

För att bygga upp ett stabilt sparande likt genomsnittssvensken finns det flera beprövade strategier att ta till. Enligt data från Avanza sparar deras kunder i genomsnitt 3 100 kronor per månad, vilket kan vara ett bra riktmärke att sikta mot.

Bygga upp en buffert

Det första steget för ett sunt sparande är att etablera en ekonomisk buffert på ett vanligt bankkonto. Detta säkerställer att du har en finansiell säkerhet som inte påverkar din vardagsekonomi negativt. En buffert bör vara lättillgänglig och placerad på ett konto med statlig insättningsgaranti.

• Börja med att sätta upp ett separat sparkonto
• Sikta på att spara minst 10 procent av din nettolön
• Håll bufferten lättillgänglig för oväntade utgifter

Automatisera ditt månadssparande

För att bygga upp ett långsiktigt sparande rekommenderar finansiella rådgivare att automatisera sitt sparande. Detta hjälper till att göra sparandet till en vana och säkerställer att pengarna faktiskt blir sparade varje månad.

• Sätt upp automatiska överföringar direkt efter löning
• Anpassa sparbeloppet efter din ekonomiska situation
• Öka sparandet gradvis i takt med löneökningar

Investeringsstrategier för olika åldrar

Enligt experter inom privatekonomi bör investeringsstrategin anpassas efter ålder och livssituation. Yngre personer kan ofta ta högre risker medan äldre bör fokusera på att bevara kapitalet.

• 20-30 år: Fokusera på att bygga upp grundläggande sparande
• 30-50 år: Balansera mellan tillväxt och stabilitet
• 50+ år: Öka andelen säkra investeringar

Hantera risk och maximera avkastning

För att optimera sitt sparande är det viktigt att ha en genomtänkt strategi för riskhantering. Detta innebär att sprida investeringarna över olika tillgångsslag och marknader för att minska den totala risken i portföljen.

• Investera aldrig mer än du har råd att förlora
• Sprid riskerna genom att diversifiera ditt sparande
• Se regelbundet över och justera din sparstrategi